Veckans utbildare

Utbildare i fokus

Veckans fråga

Borde utbildningstiden som leder till en examen förkortas, förlängas eller kvarstå som den är?

Förkortas.
Förlängas.
Kvarstå.

Nyheter

Bristande likvärdighet i betygsättning

Skolverket kan konstatera att alltför många skolor har för stora avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg.
– Störst variation i avvikelser finns bland små skolor, säger Helena Svensson, projektledare för analysen på Skolverket.

De nationella provens huvudsyfte är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning. Rektor och huvudman har ett stort ansvar att följa upp, analysera och diskutera med lärarna om systematiska avvikelser på skolnivå för att öka samsynen på bedömning och betygsättning.

Skolverket har i en analys tittat på avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg i årskurs 9. Analysen visar om det finns skillnader mellan elevers betygsresultat i ämnesbetygen och i de nationella proven; svenska, engelska, matematik och no-ämnena. I analysen har man också tittat på om det finns systematiska skillnader mellan olika skolor kategoriserade efter storlek och huvudman.  

– Det finns inget som tyder på att avvikelserna beror på vilken huvudman som skolorna har, de har heller inte förändrats över tid. Däremot kan vi se att det finns större avvikelser hos små skolor jämfört med stora skolor, säger Helena Svensson.

I analysen har man också tittat på om det finns större avvikelser beroende på vilken form den fristående huvudmannen har. Även här kan man se att det finns större avvikelser i bedömningen när det gäller små huvudmän.

Skolor kan tolka betygskriterierna på olika sätt

Utifrån nuvarande bestämmelser vad gäller betyg och nationella prov går det inte att säga om vissa skolor eller huvudmän sätter för höga eller för låga betyg oavsett hur mycket de avviker från resultaten på de nationella proven. Den stora variationen i avvikelser mellan skolor visar att skolorna tolkar betygskriterierna på olika sätt, vilket i sin tur är ett tecken på bristande likvärdighet i betygsättningen.

– Vi kan inte se i statistiken varför det finns större avvikelser bland små skolor än vid stora skolor, men en möjlig orsak kan vara att lärarna är mer ensamma i sin bedömning på en liten skola medan det på en stor skola finns möjlighet att göra bedömningar tillsammans, säger Helena Svensson.

Skolorna rättar ”snällare” än Skolinspektionens omrättare

I analysen redovisas också skillnader mellan den ursprungliga rättningen som lärarna på skolorna har gjort mot Skolinspektionens omrättning. Skolinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att göra en omrättning av nationella prov i årskurs 9 under tre år. I analysen har man tittat på avvikelserna för ämnesproven i svenska och engelska för ett urval skolor.

Det finns ingen självklar slutsats i analysen av skillnaden mellan ursprungsrättning och Skolinspektionens omrättning. Det finns många svårigheter med de här analyserna, det anser både Skolverket och Skolinspektionen. Analysen visar att det är vanligare att omrättaren sätter ett lägre betyg än ursprungsrättaren. Om en lärare i svenska sätter högre provresultat jämfört med omrättaren så tenderar lärarens provbetyg att i högre grad styra slutbetyget.

– Här finns inget som är rätt eller fel, men en förklaring kan vara att läraren har en mer samlad bild av elevens kunskap jämfört med omrättaren som inte känner eleven. Lärare kan väga in andra faktorer, medvetet eller omedvetet menar Helena Svensson.

Främja likvärdig bedömning genom sambedömning

Forskning visar att det är centralt för en likvärdig bedömning att de som rättar och bedömer elevprestationer har en gemensam syn på hur bedömningen ska ske. För att främja likvärdig bedömning har Skolverket tagit fram olika typer av stödmaterial. Ett sådant stöd till skolor och huvudmän finns i databasen SIRIS. Där finns uppgifter om resultaten av relationen mellan provbetyg och slutbetyg per skola. Meningen är att uppgifterna ska användas som ett underlag i skolans kvalitetsarbete. Man ska diskutera kring resultaten, reflektera och se över sina rutiner vid bedömning och betygssättning.

– Någon nationell angivelse för hur mycket slutbetygen får avvika från provbetygen finns inte. Det är bara skolan själv som vet hur elevunderlaget har sett ut och som kan sätta resultaten i ett sammanhang, menar Helena Svensson.

Alla nyheter